<poem>25. Så komma dher siömän och segla ther fram; Ther fingo the see hvar itt klart lins bran.</poem> <poem>26. ”Ty villiom vij ofra een gryta aff malm, ”Vist är ther mördat een sanner Guds man!”</poem> <poem>27. När födslostunden kom på Fru Gunnela nu, Tå födde hon fram dhe hundhvalpar siu.</poem> <poem>28. Så lät hon strax koka the hundhvalpar små, Eluf vächtarens lius hon uthsläckte tå.</poem> <poem>29. Hvad löhn Fru Gunnel för dhetta mord bekom, Är eij uthi thenna vijsan rördt om.</poem> <poem>30. Hon lefver ännn och hoverar fast, Som räcker doch störst en helt kortan rast. Men Gudh gifver siälen god nådhe!</poem> * Anmärkning. Vers. 26. Uti Ölands Historia och Beskrifning af Ahlqvist, 2 Delen, 1 Bandet, s. 244, finnes aftryckt ett fragment af en på Öland upptecknad folkvisa, hvilken har följande vers: <poem>Den Danske Kongen seglar från Långlöthbe hamn, "Han offrade en gryta af blankaste malm. För lindar och för ekar i landen och det gröna!</poem> Ännu äro offringar af sjöfarande till kyrkor utmed kusterna ganska vanliga. Bro kyrka på Gottland är sålunda ofta ihågkommen. *