<poem> 8. Heidukar de fingo sin hatt i hand, De nicka, de bocka för Svenske män: ”Och freden vele vi tega! ”I går voro vi så näsevis, ”I dag hade vi tappat både ära och pris, ”Våra stallbröder i marken lega; ”Så månde Gud lyckan omvända!”</poem> <poem>9. I Danmark är jag född och boren, I Sverige är min kläder skoren, Min ära vill jag bekänna. Tove bokabinnare är mitt namn, Som denna här visan hafver kommit på gång, Ehvem hon kommer till handa.</poem> * Anmärkning. Tove får i Svenska Folk-Visor, I, 249, namn af Toll. Uti Gyllenmärs Wisbok är detta ord så otydligt, att det kan läsas både såsom Tvl (Tul) och Tve (Tue), ett vanligt Danskt och Skånskt uttal af Toe eller Tove. Utgifv. har antagit den sednare läsarten, emedan den synes sannolikast. *