167. Herr Arvid.

Aftryckt ur en dissert. Tractum territorii Lofguddiani Kullen dictum adumbrans, af S. P. Sundelius, Lund 1754. Språket är en Skånsk dialekt, en sammanblandning Svenska och Danska, närmande sig det sednare. Originalets aa har blifvit förändradt till å; emedan äfven denna sednare bokstaf ofta finnes der begagnadt. * <poem>1. Stolt Inger Lill var ett rosens blad, <tab>De herrer ligge in för Brunby! Herr David hand om hende bad. <tab>Så ynkelig gräder Stolt Inger!</poem> <poem>2. ”Mine söner de äro både unge och små, <tab>De herrer ligge in för Brunby! ”Jeg kan ej så snart lade dennem stiffader få.” <tab>Så ynkelig gräder Stolt Inger!</poem> <poem>3. Herr David svor om alt det jorden kunde bäre, <tab>De herrer m. m. Hand skulle dennem ingen ond stiffader väre. <tab>Så ynkelig gräder m. m.</poem>