9. Aftonbesökct. Aftryckt ur Harald Olufssons Wisbok. 1. I het migh nu späddes, thet iagh nu aldrigh troddhe, En lönligh aelskogh wthi mitt hierta grodde. 2. Jagh lade sadhell på gångare gi’å lj tima, Sa ridher iagh tii allt som kärest mina. 3 Wegen war langh, så gröne wore the asngia, Iagh kom eij for min kasrest war gången til sengia. 4. Wegen war långh, så gröna wore the wolla, Iagh kom eij for min kasrest war sompnat med allo. 5. Jagh ladhe min handh på jungfrunes bröst ij tima: fluadh soffuen eller waken lj, alt som käresten mina?” — 6. ’ Jche iagh soffuer och iche iagh wakar, iag ligger ij sengenne mina, Iagh wenter effter min kasrest god ven så lenghe.”