”All verldsens prydnat och härligheet ”Skall dock cij licknass, som iag väl veet, ”Vidh denna panqvel.” 4. Jagh sågh huru andra leckte tilsammanss, Beviste hvar andra stoor vänligheet. Phyllis förliste medh glädie och gamman Sin Coridon skiöna i liuffligheet. Hoon gaaff uth kyssar, logh altidh deråth, Brukadhe altidh medh sådan lååt Kiärleeks försååt. 5. Jagh bran atf kiärleek och gladdes min kiära, Then iagh liaffver i mit hiärtanss skrijn Inseglat, och thenna här ähra Inväfifvat, och denna min svåra pijn- lagh vaar bedröffvat och tegh rät still; Ty tu min lilia vaar migh omildh, Altidh här till. , 6. Eergh, skogh och daalar sampt alla planeter, Sampt fiskar i haffvet, stoora och små, Leijon, leoparder hvadh merha the heta, Sampt himmelenss foglar Vnder skyna blå, Synas dock alla högt frögda sigh Qviltra tilhoopa så hiärteligh, I thenna tidh. Atieu, min kiärha, min skiönaste lilia, Min ähra, min prydnat, min högsta tröst! Gudh lålhe migh aldrigh ifrån tigh skiliass,