The föllia mig påå'baken alt bådhe medh håån och spåålh 3). En spors thet vcel huart iagh far fram, Och thå 4) [få] falske klaffer bådhe last och skam. 4. Herre gudh han nådhe migh för sorgh och för quide, 5) En time görs mig lenger en andra tie, Nser andra glsedias sigh (6 medh venner och medh frender, Thå bedröffuas iagh ij sorghen thes Ienghre, ./En må Gudh göra migh lyckan såå godh, Och rådha mina sorger, åpgest och botth. 5. Herre gudh han nådhe then som lyckan hon görs vredh,- Hon setter en (7 man saa snart aff sin ledh, The fara ville som foglar wnder sky, Som vetta sigh huarken bo eller by. O Gudh, tu test nu frelser min, Til tigh setter iagh bådhe hop och sinn. 6. Sandhelth och trohett äre driffne aff by, The seia sigh villia aff landett bortfly; Och rettuisan hon fasteffter them lethar, The skillias åth allt päå en willendhe hedhe, Iagh tror the finnas aldrigh mer igen; Thet seger iag för huar och en troghen ven. 3) Ocb svika mig på baken med hån och spott. 4) Än få x 5) ve, 6) tå sörjer jag dess länger, O Jesu, du var nu min tröst så god, Till dig sätter jag allt, mitt sinne och niod. 7) en ungersven så långt af