45. M ar j o Aft.ryckt ur Bergshammars samling, der den angifves rara en Dalvisa. 1. När iag uti skogen så vandrar och far, Och siunger tusslullerilulla, Matsäcken på ryggen och staf i hand tar, Af ällskogs tanckarna fulla, Jag täncker så mycket bad’ nätter och dar, På Marjo min blåögda kulla! 2. ”Tusslullerilull, kära Marjo min, ”Säg mig när den tiden kommer, ”At du vill aldeles vara min, ”Säij sku vi gitftas i sommar? ”Tusslullerilull, kära Marjo min, ”Kom, lät oss få giftas i sommar!” 3 Men Marjo hon vill intet bida mig, Hon löper sin väg uti skogen. Jag ropade: ”lät mig få tala med dig!” Hon vill intet på den bogen. ”Tusslullerilull, kära Marjo min, ”Tror du ej at iag är dig trogen?”