I IO 4. Från Rättvik och Ore nian färdas också Till Mora mäns nöjsamma strander, Dit upp ifrån Fahlun de handelsmän gå, Så sjöleds som ock uppå landen. 5. Der hafver vår Sol formerat en ö, Som Siljan så kärligt omfamnar, Ther tusentals fiskar de lemna sitt frö, I gräsrika vikar och hamnar. 6. Från Yenjan och Orsa till Elfvenes dal, Och så öfver bergen lill Särna, Der elgar och renar till tusental, I skogarna vistas så gärna. ' 7. Från Öster- till Vester-Dalmännernas bo, Man kommer och der får beskåda, Båd’ Lima och Malung och Äppellebo, Tillika med Jerna, Nås, Floda. 8. Guds ande i Nordlanden hvilar nu sig, Ja längst up i verldenes ända. Vår himmelske fader! vi rope till dig: Du värdes din nåd till oss sända. 9. Alt detta blef faltadt en Midsommars-dag, På Mora mäns nöjsamma ängar, Vid Utmelands by med lust och behag, Bland blomstrande, grönskande sängar. Gud glädje och styrke de män som der bo, Vid elfvom, på berg och i dalom.