Mera tänker han på (Kerstin) lilla, Än han ser uppå ordet. Ja, ja! du (Kerstin) lilla, Du är min, och jag är din, Så länge vänskapen varar. 4. (Kerstin) tager sin knyppeldyna, Sätter sig vid fönstret, Mera tänkte hon på (Ragnar) lilla, Än hon såg uppå mönstret. Ja, ja! du (Ragnar) lilla, Du är min, Och jag är din, Så länge vänskapen varar. II. A. Samma melodi, som N:o 28, B. De deltagande dansa efter hvarandra, och hålla i kläderna på den nästföregående. Vid orden: ”Den som efter kommer,” skiljer den eftersta sig från de öfriga, hvilka bilda en ring. Härunder sjunges: 1. Bro bro, brea, Hvad fattas det bron den brea? Stolpar och naglar, Sextio kaflar. Kafla ut, kafla in, Kejsarens dotter i lunden. 2. Manfolk äro vi, krigsfolk äro vi, Freden vill vi hålla, intet vill vi tigga,