----:—\---V" v------—: ‘aC——-------i---® ® ----J—»---0--- r---1----t---f;-- —g'—H—p-11--5—v—tt: —y---j--- *------------ Skådar sig en qvinna; Når livar tar sin, Så tar jag min, Och då blir trolle utan. Vers. 2. Det var rätt och det var rätt, Och (N. N.) fick i ringen gå; Tv JM*-—■*—j*—f»—ff—-—*--v-7-1----k—*--- v—:----------------------- *i ■ii « * @ e <t___« j m—v—*—/—£—r—•—*----- ss e j p ® Ij let var ratt och lagom, Att Det yM räw och det var rätt> Och ingen vil - le ha honom ! det var rätt och lagom ! C. 1. 3 ..... n =*- a— T a - 0 É * £ - -»-3 . —'-------1-------y—1------ ¥ V- V -1 ' "H Låt oss skära liafre, Hvem skall hafran binda? Det skall aldra-kä-re-stan min , Hvar skall jag henne finna? ------- ta— --N—f*---1- a a a - —a—a—a—a——¥—\ —O------ —i------a—i lår jag mig på grönan äng, I den klara månans sken. Då livar tar sin, Och jag tar min, Så får den andra als int’!