3. Fall på knä, min Rosa! ra. m. (Alla paren falla på knä. Derefter fort- sattes leken efter ordens föranledande). 4. Gif mig en kyss, min Rosa! m. m. 5. Klappa mig, min Rosa! m. m. 6. Stånder upp, min Rosa! m. m. 7. Farväl, farväl1, min Rosa, Farväl, farväl1, min blomma, Farväl , farvä 1, min aldra kär hjertans käraste (Den eller de som leda eller an- ordna leken, kunna för öfrigt fylla den med åtskilliga upptåg, efter egen uppfinning). B. Denna artförändring är uppenbarligen en sammansmältning af ]M:o 14 och föregående variant. Serskild melodi till den- samma finnes icke bland upptcckningarne. 1. Modren gick på tiljan Med sju sina döttrar, Alla voro de hvita, Sina moder lika. Alla ville hädan fara, Ingen ville hemma vara. Östan och vestan, Släpp in N. N. med sina höga hästar.