12. Karleken säges vara blind* Upptecknad i Östergötliland. Saknar melodi. 1. Kärleken säges att vara blind, Det får mato Väl förfara; Vänd dig uti ett annat sinn’, Och låt din otro fara. (Uppbjudes). Vänd dig nu till den det är, Den du håller af hjertat kär, Den du älskar och ärar väl. 2. Tacka må du för lyckan din, Den du hafver vunnit. En vacker flicka (gossé) uti din hand, Den du har eftersprungit. Sjung och spring, var gladelig; Ty hon (han) är beskärd åt dig. Sjung och spring, var gladelig! s. Intet ar hon (han) så mycket lång, Men hon (han) har vackra seder, Dertill har hon (han) en stolter gång, Och ett par sköna ögon. Sjung och spring, var gladelig, Ty hon (han) är beskärd åt dig. Sjung och spring, vär gladelig! SvensJxd Fornsunger, III 21