2. Och när min man kommer drucken hem, Så slår han mig. Straxt springer jag bakom kakelugnen, Och gömmer mig! (Fruntimret springer ur ringen. Hans Kaspar går innanför densamma, vin- kar och sjunger); 3. "Kom, kom min lilla vän, ”Jag ber dig!” — (Fruntimret svarar): ”Tro dig necken, din gamle skälm, ”Du slår mig!” 4. (Han sjunger). ”Ingen är i verlden till, ”Som slår dig!” — (Fruntimret svarar och går in i ringen); ”På försök går jag nu in, ”Och hälsar på dig! 5. (Hon återgår inom ringen; paret dansar om; alla sjunga och slå ihop händerna): Det är så roligt om sommaren, Till att vandra, Far och mor de dansa om Med hvarandra. 6. Det är så roligt om sommaren, Till att räfsa, Far och mor de gå på ängen Och käfsa! Käfs, käfs, käfs, käfs, käfseri, käfsa *). J) Var. Far och mor sitta hemma i spisen och käxa! Käx, käx, käx, käxeri, käxa