A. De deltagande sitta uti ring, Förstyret i leken gar omkring, oeli låtsar lemna något till en al de sittande. Härvid yttrar han: ”Tag detta!” Den sittande frågar: ”Hvad är det?” Talaren svarar: ”Den första jungfrun helte Bibelibinke, ”Den andra Viger i Vinke, ”Den tredje Siker i klafveri klinke! ”Jungfru Vinke log upp en sten, ”Slog till Bibelibinkes ben. ”Fru Sole satt på bara sten, ”Och spann pä sin förgyllande ten, ”Tre timmar förrän solen rann upp!” Sed.au gar talaren omkring til! de sittande och fra- gar: ”Övad hette första jungfrun?” — ”Hvad hette an- dra jungfrun?” — ”Hvad hette tredje jungfrun?” o. s. v. Han söker dermed öfverraska någon oförberedd. Pant erlägges vid bristande, fördröjdt eller origtigt svai , uti livilket bör ingå allt hvad som följer efter hvarje namn. Den som ”går med leken % upprepar följande. Värden helte Vringel Vrangel Vriomen, Värdinnan hette fru Soletopp,