29. Göm Ringen. Troligen den mest 'kringspridda af alla våra folklekar; be- Tant äfven ibland den Finska allmogen.— Den år känd i b rank- rike, under benämningen: La bague. De lekande sitta i en krets. En person gar omkring, med en ring i handen, och låtsar gifva den åt alla deltagande; men kan naturligtvis ej lemna den at fleia än en. Sedan kretsen är kringgången, frågar utdelaren en hvar: "hvem har ringen?" Hvar och en gissar på någon. Slutligen ropar utdelaren: "upp den, som ringar har!” Den som emottagit ringen, träder fram. De, hvil- ka gissat orätt, lemna pant.— Derefter utföres leken å nvo af den, som nu innehar ringen, samt fortsältes, in- till dess sällskapet anser ett tillräckligt antal panter vara insamladt. m. Liten lefver än! Lekes uti de flesta både Svenska och Finska landsorter, der detta slags lekar äro brukliga. — Bekant i Frankrike. Se: Stjernstolpe; 1. c., s. 6. En trädsticka anländes och elden blåses ut, så att stickan blott fortfar att kola. Nu sändes den hastigt, från hand till hand, med de orden: "Liten lefver än!" Den person, hos hvilken stickan alldeles utslocknar, er- lägger pant. —