och en käpp i handen. Då blindbocken stampar i golf- vet, stadnar ringen; alla äro tysta, och ingen får vidare röra sig. Blindbocken räcker ut käppen, som emotta- ges af den åt hvilken den räckes. Käppen föres till munnen både af blindbocken, och af den som emotta- git densamma. Den förre ger ett pipande, eller annor- lunda moduleradt läte eller ljud (piper, jamar, galar, pustar, suckar, m. m.), hvilket besvaras på samma sätt af den andra som håller käppen. Den blinde gissar, efter ljudet, hvem den svarande är, och får två gångor förnya sitt försök. Har han träffat rätt, aflöses han af den han gissat på; felar han tvenne gångor, förnyas om- dansningen och gissandet, till dess blindbocken lyckats igenkänna någon. 3, Jag sitter der jag sitter. Lekes både inom Svenska och Finska landsorter. — Benäm- nes i England Indian Bujf (se: JValker, 1. c., s. 7), och är bekant äfven i Frankrike {St.jernstolpc; 1. c., s. 10). De lekande sitta i ring, inom hvilken en går med förbundna ögon, sätter sig i någons famn, och säger: ”Jag sitter der jag sitter!” — En annan frågar: ”1 hvems famn sitter du?” — Gissar han rätt, aflöses han af den han gissat på; i motsatt fall underrättas han, méd ett slag i ryggen, att han misstagit sig. Den gissande får ej känna sig före med händerna, hos hvem han sitter. Platserna inom ringen ombytas, så ofta man förmodat, att blinder man erfarit, hvilken plats någon eller några af sällskapet innehafva.