Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Järnlunden—Åsunden—Ämmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 UNO SUNDELIN.
Förslag att utsträcka Kinda kanal till Yimraerby genom sjöarna Södra Eidången, Jut-
tern och Krön upprättades dels 1856, dels 1868,1 men blevo aldrig satta i verket, främst,
synes det, på grund av mark- och vattenverksägarnas stridiga intressen. Däremot undergick
denna del av vattendraget en stor reglering 1897—99, varvid de nämnda sjöarna sänktes om-
krino- 1 m. samt en större regleringsdamm anlades vid Lögefall (Abybodaforsen) vid Stångåns
utflöde ur Södra Erlången, varigenom vattentillförseln för Kinda kanal bättre kunde regleras.
Icke blott i nutiden har Stångån spelat en i Östergötlands liv viktig roll. Redan
under stenåldern utgjorde dess dalgång en av de viktigaste spridningsvägarna för den
äldsta befolkningen till det inre av Östergötland och Småland (jfr B. Nerman 1911), och
under folkvandringstiden torde betydelsefulla folkförskjutningar här hava ligt rum, varom
de talrika fornborgar, som kanta stränderna av Stångådalens sjöar, enligt Schnittger
(1913) skulle vittna.
Vikingatiden har lämnat spår efter sig i form av talrika ättehögar, domareringar
skeppssättningar m. m. Slutligen har Stångåns dalgång också i nyare tid varit skådeplats
för historiska tilldragelser, i det Dackefejden och striderna mellan hertig Karl och
Sigismund (slaget vid Stångebro 1598) åtminstone delvis varit förlagda till dessa trakter.2
Om Stångåns betydelse för Östergötland bära följande ord i Tunelds sekelgamla
»Geographie öfwer Sweriges Rike» vittne: »Floden Stång, som löper förbi Linköpings stad,
fördelar landet i tvänne delar. Det som ligger öster om denna floden kallas Ostanstång
och har till wapen et Lejon i tudeladt fält, hvaraf öfra delen har blå och den nedra gul
botten. Och det som är beläget wäster ut heter WästanStång förande i wapnet en
flvgande Drake i rödt fält med 4 korsvis satte rosor.»
J O
Järnlunden—Åsunden—Ämmern.
Detta klöverblad av jämförelsevis stora sjöar befinner sig vid mellersta delen av
Stångåns lopp i hjärtat av Kindabygden. De två förstnämnda, som förbindas dels genom
den naturliga Rimforsa ström, dels genom den nyssnämnda kanalen, genomflytas av
Stångån, medan den sistnämnda genom den korta Skedevi kanal tömmer sitt vatten i
Asunden, nära dess utflöde i Järnlunden vid Rimforsa. Samtliga dessa sjöar ligga numer
på samma höjd, c. 85,5 m. över havet.
Som O-plan vid höjd- och djupbestämningarna vid Järnlunden, Asunden och
Ämmern skall användas det normala sommarlågvattenståndet (se s. 8 och 9), som tack vare
vid Brokind gjorda regelbundna observationer kunnat bestämmas.3 En 31-årig observa-
tionsserie (1886—1913, med undantag av 1907, från vilket år uppgifter saknas), omfat-
tande var 7:e dag gjorda iakttagelser, visar, att vegetationsperiodens (april—oktober)
medellågvattenstånd motsvarar 5,6 fotsstrecket och vegetationsperiodens medelhögvattenstånd
7,5 fotsstrecket å pegeln i kanalen ovan slussen. Den normala vattenståndsamplituden
under vegetationsperioden utgör alltså 1,9 fot eller c. 0,56 m. (jfr fig. 5).
1 Av G. De Geer och C. A. Grafström. Handl. å Väsby.
2 Se t. ex. RiDDERSTAD 1913 s. 270—273.
8 Protokollen föras och förvaras av slussvakten vid Brokind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
