Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Järnlunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNO SUNDELIN.
Den största amplituden under samma vegetationsperiod inträffade 1904 och uppgick
till 3,5 fot eller c. 1 m., den minsta 1882, uppgående till endast 0,5 fot eller c. 0,i5 m.
Före kanalbygget och i än högre grad under de ursprungliga förhållandena har dock
variationen med säkerhet varit större än vad f. n. är fallet.
16
Järiiluiideri.
Denna sjö, som utgjort utgångspunkten för mina undersökningar, är ur flera
synpunkter belysande och lämplig som utgångspunkt även vid behandlingen av Stånga-
dalens sjöar.
Fig. 4. Utsikt över Järnlunden från Groveda (t. v. Hackelö). I. E. Thorin fot.
r "
: “ *
_
■‘V’
t
Liksom de med densamma kommunicerande sjöarna Åsunden och Aminern har den
sin största utsträckning i NNV—SSO och är i denna led något mer än milslång, medan
bredden uppgår till 3 å 3,5 km. Arealen utgör c. 18 km2 (Tiiam s. 28). Djupet torde
i allmänhet ej uppgå till mer än några meter.1 Den f. ö. nästan rektangulära sjön
utsänder i nordväst och norr trenne rätt djupa vikar, Törnviken samt Stensvassa- och
Brokindsvikarna, vilka mellan sig bilda den breda Fjällahalvön och den långa Yiggby-
halvön. Stränderna äro i synnerhet på västsidan bergiga och höga, stundom nående mer
än 100 m. över Järnlundens yta. Här träffas flerstädes, såsom vid Hugnebo och Krogsfall,
av den baltiska issjön utbildade klapperstensfält och -vallar i synnerhet å 30—45 m:s
höjd över Järnlundens vattenspegel, 115—130 m. ö. h. (se fig. 6). I norr, öster och söder
förekomma dock även mångenstädes kalkrika, ej sällan marlekförande leravlagringar upp
1 Enl. av K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen föranstaltade mätningar i början av 1850-talet (före
kanalbygget) skall djupet i södra delen av sjön hava utgjort 6—21 fot, i nordvästra vid Brokind 4—21 fot
och i" »den större sjön» 26 fot (Tham sid. 1055). Djupet skulle sålunda även ute i sjön ej hava uppgått till
mer än 1 å 8 m. Helt säkert finnas dock på sina håll större djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
