Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGANS VATTENOMRÅDE. 29
frukter genom hela lagret. Även träffar man en och annan insvämmad fruktsten av
Potamogeton. Ek- och lindpollen hava här iakttagits nära nog ned i bottnen av lövkärr-
torven (c. 2,5—3 ra. u. y. vid p. 4 m. fl.). I övre delen — 1,25 m. u. y. vid p. 4 —
har träffats en kluven skenfrukt av Cratcegus monogyna (koll. — Bild 42 å tavla 1).
Bondö
-sv -*■!*
’ii>,9r~
(urmö
Itölet (Th/lholmcn
Dalmansök
Hackelös nuvarande utsträckning.
» utsträckning före kanalbygget.
Gräns för semiterrestra och telmatiska torvlagers anståendo å sjöbottnen.
Gräns för »forngöl».
Fristående tallstubbar.
Av torv täckta »
Fig. 10. Karta visande Hacleelös forna och nuvarande utsträckning.
Uppåt — ungefär 1 m. u. y. — övergår lövkärrtorven utan tydlig gräns i en
xerofllare skogsmylla, vari de omförmälda tallstubbarna stå rotade. Sådana synas i den
västligaste delen (p. 1 inemot p. 2) finnas nästan ned till bottnen av torvavlagringarna,
eftersom borren här knappast någonstädes kunde nedföras på grund av ogenomtränglig, hård
ved på alla nivåer.1 I den över den forna gölen belägna delen av kärret äro stubbar
mer sällsynta. Här är torven åtminstone ställvis på c. 0,5—c. 1 m:s djup under ytan
1 Al- och björkstubbar äro vanligen åtminstone i äldre lager så murkna, att borren utan större svårig-
het kan fås att genomtränga dem, vilket däremot icke är fallet med barrträdens lämningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
