Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 UNO SUNDELIN.
Vidare en diatomacé-{\ora, karakteriserad av bl. a. följande arter (p. 5):
Amphora ovalis v. libyca +
Caloneis silicula r.
Cyclotella comta v. radiosa r.
» Kixtzingiana r.
Cymbella aspcra +
» ventricosa +
Epithemia argas v. alpestris r.
» eebra +
Eunotia gracilis r. (jämte 6 an-
dra arter).
Gomphoncma acuminatum r.
» intricatum +
Melosira italica v. ambigua r.
Navicuia amphibola r.
» bacilliformis +
» semen r.
» tuscula r.
Neidium affine +
Pinnularia streptoraphe v. mi-
nor c.
» cardinalis c.
» major c.
» nobilis c.
Stauroneis phoenicenteron r.
Synedra ulnav. amphirhyrchus r.
Tabellaria fenestrata + o. s. v.
Slutligen: Cristatella mucedo — statoblaster,
entomostracéer, spongier.
Detta lager, som i allmänhet är omkring Va m. mäktigt, övergår uppåt utan skarp
gräns i en intill 3,5 m. mäktig kärrtorv med frukter av Carex strida och Ranunculus
repens, frön av Comarum palustre m. m. Hela eller större delen av den limnofila fanero-
gamfloran i föregående lager är här försvunnen, ehuru åtminstone delvis insvämmade
smärre vattenorganismer, såsom diverse diatomacéer, spongier, entomostracéer, varibland
Daphnia cfr pulex, förekomma. I kärr- eller magnocarieetumtorven (c. 1,5 m. under
1. v. y.) träffar man granpollengränsen.
Ovanpå sistnämnda torvlager ligger det omtalade i allmänhet meterdjupa, men mot
öster åtskilligt mäktigare sandskiktet, som bildas av dels finare, dels något grövre sand.1
I denna, vari iakttogos koliga ränder å 0,is—0,2 m:s djup, hava anträffats:
Carex vesicaria — fruktgömmen. Rubus idceus — fruktstenar.
Phragmites communis — stamdelar, rizom. Scirpus lacustris ,— frukter.
Potamogeton sp. — fruktstenar. Equisetum limosum — stamdelar, diafragmor.
På östra sidan är sanden uppvräkt till en 15—25 m. bred strandvall, som höjer
sig c. 0,8 m. över 1. v. y.
Västsidan av näset, som saknar sandbetäckning eller överlagras av ett helt tunt
sandskikt, utgör, kan man säga, ett »fönster» i sandtäcket, som längre ut under Asundens
vatten ånyo vidtar.
Torvlagren fortsätta å ömse sidor näset ut under Asundens vattenyta, å västsidan
ett hundratal meter, å ostsidan ett par hundra meter, å bägge hållen överlagrade med
sand (mäktigast å ostsidan), som så småningom blir alltmer gyttjeblandad för att slutligen
övergå i ren planktongyttja (p. 1 samt 13—15). A östra sidan utkilar magnocaricetum-
torven ett hundratal meter utanför stranden, medan lövkärrtorven, överlagrad av meter-
djup gyttja, fortsätter ytterligare ett 50-tal meter för att därefter övergå i en strandtorv
(p. 14 och 15) med
Älisma plantago — frukter. Potamogeton natans* — fruktstenar.
Batrachium sp. — 1 frukt. » pusillus* — 1 fruktsten.
Carex strida — fruktgömmen. Ranunculus repens — 1 frukt.
MyriophyUum spicatum — delfrukter. Scirpus lacustris — frukter.
Najas flexilis — 1 frö. Sparganium sp. — fruktstenar.
1 Sandens övre del har genom luftpåverkan blivit rostfärgad ned till 0,25 ä 0,5 in. u. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
