Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Torsåkrakärret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 UNO SUNDELIN.
1 de utanför lerbarriären belägna, för vågsvall mer utsatta delarna av kärret har där-
emot fullständig igenväxning (alkärr med Dicranum sp.* m. m. i bottenskiktet) inträtt
först under subboreal tid. Den underliggande gyttjan är dock bär på samma sätt som i
Sillstadkärret rik på fruktstenar av Potamogeton natans* och Sparganium sp., frön av
Nymphcea alba, sporer av Isoetes lacustris m. m. samt radiceller och annan växtdetritus,
som på större djup blir rikligare, så att gyttjan på omkring 9 m:s djup på sina håll
snarare får karaktär av »svämtorv». Här förekomma bl. a. frukter av Carex pseudocyperus
(8,75 m. under 1. v. y.). I dessa yttre partier underlagras lövkärrtorven av en c. 0,25 m.
mäktig sjötorv eller strandtorv, huvudsakligen bildad av Scirpus lacustris, ehuru även
Carerfrukter m. m. allmänt träffades däri. Lövkärrtorven, som når ned till c. 6 m. under
1. v. y., innehåller fruktgömmen av Carex stricta massvis. Sannolikt har här som i Sillstad-
kärret nedpressning förekommit. Som där stiger kontakten längst ut till c. 5 m. under l.v. y.
Längst ut ekvivaleras lövkärrtorven av en dyig radicelltorv. Granpollengränsen faller
överallt i alkärrtorven, i kärrets inre delar 2,25—2,75 m. under 1. v. y.
Torsåkrakärret,1 söder om Torsåkra (2 km. SV om föreg.), som med bred front
vetter mot den trånga Hornsviken, är ingenstädes djupare än 2 å 3 m. En borrning
härstädes (20 m. från stranden, 0,45 m. över 1. v. y.) visade denna lagerföljd:
I. Fast botten, troligen morän.
II. 0,2 m. Lerdy.
III. 0,5 » Koligt dylager med Amblyslegium fluitans*
IV. 1,0 Lövkärrtorv, rik på Amblystegier.
V. 0,75 » Equisetum Umsoumtorv.
VI. 0,35 Lerig gyttja.
Genom hela lagerserien förekommer semenflora (även i Eguisetumtorvens översta
del), om än vackrast utbildad i de undre delarna:2
Lövkärrtorv.
Equis.
torv.
Lövkärrtorv. Equis.
torv. Lövkärrtorv. Equis.
torv.
2,5. 2,25. 2,0. 1,3. 0,5. 2,5. 2,25. 2,0. 1,3. 0,5. 2,5. 2,25. 2,0. 1,3. 0,5.
Cocconeis flexella . r Eunotia formica r r Eunotia prcerupta
med v. bi-
Cymbella aspera . . r
> gracilis r r rr
dens . . r + rr C
* cistula . . r
major . . r + r r r
» tridentula r r
Epithemia zebra . . c
monodon . rr
Fragilaria constru-
Eunotia flejcuosa v.
minor . . r r ens . . r
pachycephala . . r r + r ) pectinalis. + c r r r virescens r r
1 Kristinebergskärret vid Hornsvikens mynning på västsidan äger en med Torsåkrakärret nära överens-
stämmande byggnad.
2 Hycklingekärret (å geol. bladet Kisa av misstag utlagt med moräubeteckning) är tämligen grunt samt
dessutom skilt från Åsunden genom i dagen gående lermark och följaktligen för min undersökning av ringa
intresse. Detsamma gäller det stora Vallingedalkärret, som vidtar 1,5 km. Ö om Hycklinge kyrka, vilket dock
är intill 5 m. djupt, huvudsakligen utfyllt av en hydrofil ned till lerbottnen gående lövkärrtorv med semenåora
(Pinnularia cardiualis, P. streptoraphe etc.). I kärrets norra delar förekomma allmänt tall- och även gran-
stubbar i översta delen av alkärrtorven, uppstickande ur den överliggande sjötorven. Dessa stubbars rötter nå
ned till c. 0,2 5 m. under Åsundens 1. v. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
