Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Åsundens och Ämmerns forntida vattenstånd i förhållande till den naturliga passhöjden och den olikformiga landhöjningen inom desamma enligt torvavlagringarnas vittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 UNO SUNDELIN.
lig, nivåskillnad mellan sjöarna. Att vattenståndet i dessa på 1600-talet var ovanligt högt,
med säkerhet högre än under förra hälften av 1800-talet, har tidigare (s. 46) framhållits.
I samma riktning pekar en jämförelse mellan kartskisserna från resp. 1600- och 1800-talet.
Åsundens och Ämmerns forntida vattenstånd i förhållande till den naturliga passhöjden
och den olikformiga landhöjningen inom dessa sjöar enligt torvavlagringarnas vittnesbörd.
I Önnökärret, ej fullt 2 km. öster om Ämmerns utlopp befann sig 1. t. k. vid den
underliggande gyttjans utkilande c. 0,45 m. under 1. v. y., i det 6,5 km. sydost därom be-
lägna Bjälebokärret däremot c. 2,? m. under densamma. Gradienten blir sålunda c. 3,45 m.
pr mil. Att här jämföra kontakterna från senare boreal tid är vanskligt, särskilt på grund
av svårigheten att i Bjälebokärret avgöra, i vad mån nedpressning kan hava förekommit.
Gradienten för den olikformiga landhöjningen inom norra delen av Asunden sedan den
boreala igenväxningens början kan antagas hava varit ungefär densamma som inom motsva-
rande del av Ämmern.1 Eftersom Staverö ligger c. 5,5 km. SSO (eller nästan söder) om Rim-
forsa, bör den äldsta igenväxningskontakten sålunda här hava sänkts c. 1,9 m. i förhållande
till passhöjden i Rimforsa ström. L. t. k. nedgick i Staverökärret vid den underliggande
gyttjans utkilande c. 2,8 m. under 1. v. y. Frånräknas de c. 1,9 m., som äro att tillskriva
den olikformiga landhöjningens inverkan, finner man, att det boreala lågvattenståndet i
Asunden vid igenväxningens början ändock bör hava nedgått c. 0,9 m. lägre än nuvarande
l. v.y. samt 0,5—0,6 ni. lägre än klippbottnen i Rimforsa ström, rarest denna tid Asundens
pasströskel var belägen (se s. 50 o. 79). Till frågan om vattenståndet under senare delen av
den boreala tiden skall jag sedan återkomma.
Ämmerns passpunkt har vid tiden för den boreala igenväxningen efter allt att döma
befunnit sig högre än Asundens. Den boreala 1.1, k. i Önnökärret, som endast i ringa
grad kan hava ändrat vertikalläge i förhållande till passpunkten, utkilar här c. 1 2 m.
högre än den på nyssnämnda sätt fixerade äldsta boreala lågvattenytan i Asunden, och
den senare boreala 1. t. k. sjunker ej här djupare än c. 0,8 m. under nuv. 1. v. y. Det
förefaller f. ö. a priori naturligt, att Ämmerns över issjölera avrinnande utlopp under
boreal tid ännu ej nederoderat sin ränna till samma djup som pasströskeln i Rimforsa
ström, helst den sistnämnda, som ligger 1,5 km. XXV om Ämmerns utlopp, sedan ifråga-
varande tid bör hava höjts minst 1 2 m. mer än Ammernutloppet, där lerbottnen före
sänkningen i mitten av 1800-talet befunnit sig ungefär i nivå med klipptröskeln vid Rim-
forsa (se föreg. sida).2
Såväl Åsundens som Ämmerns vattenytor hava i varje fall med all sannolikhet,
såsom av det föregående torde framgått, under det den äldsta (boreala) igenväxningen
försiggick, hava nedsjunkit under passhöjd — i Äsunden vid igenväxningens början omkring
1/2 m. under klippbottnen i Rimforsa ström. Aven här förefinnes möjligheten, att av-
1 Visserligen är Åsunden här utsträckt mer i NNV—SSO, Ämmern mer i NV—SO och den förra rikt-
ningen möjligen något mer vinkelrät mot landhöjningsisobaserna än den senare (se Munthes isobaskartor över
B. G., A. G. och L. G., Munthe 1910 b), varför gradienten ev. är en smula större i förstnämnda sjö. Med de
relativt grova approximationer, varmed jag här rör mig, är dock denna felkälla av ingen betydelse.
2 Det är dock möjligt, att ett lager svämlera dä täckt issjöleran härstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
