Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 149
därunder, varav framgår, att »medelvattenständeU i Krön före rensningarna i mitten av
1800-talet befunnit sig c. 2,i m. under Nävsta fixpunkt och c. 1,1 m. under dåvarande
högvattenstånd samt c. l,i m. över nuvarande lågvattenstånd.
Som lågvattenståndet före 1856 torde befunnit sig ett par dm. lägre, torde hela
vattenståndsarnplituden denna tid under normala år hava uppgått till omkring 1,3 m.
Även efter rensningarna på 1850-och 1860-talen kunde emellertid vattenståndets variationer
uppgå till c. 1,9 m., dock icke under samma år (vårfloden 1867—lågvattnet 1887), medan
den årliga amplituden denna tid av Grafström uppges hava i medeltal utgjort 0,9—1,2 m.
De rensningar av passen mellan Krön och Juttern, soin började 1856, voro dock icke
de äldsta. Å en karta över Strömsbropasset från 1834 av C. S. PahlÉn (fig. 47) finnes näm-
ligen markerade stenhopar å ömse sidor av ån, tydligen utmärkande äldre rensningar. Huru-
vida dessa härröra från Peciilins försök att sänka Krön eller från något annat, har jag ej
kunnat utröna. Det torde av det sist sagda framgå, att det knappast numera lär vara
möjligt att rekonstruera de ursprungliga avloppsförhållandena för Krön. Förhållandena
före 1856, som icke alltför mycket torde hava avvikit från de ursprungliga, har man dock
möjlighet att ganska noga lära känna tack vara Pahléns karta samt att på grund av den
av mig gjorda utredningen sätta i relation till nutida nivåförhållanden. Paiilén har
Strömsbropassel
McUtmstrummcn,
HöfcL- och längd&kaLcu
Fig. 48. Profil genom passen mellan Krön och Juttern från 1885. Enl. A. Lagberg.
a = Medelhögvattenyta i Strömsbropasset. b = Vattenyta i Strömsbropasset vid Lagbergs undersökning.
F. m. = Fristedts märke.
nämligen gjort täta, å kartan utmärkta lödningar genom Strömsbropasset, där Kröns pass-
punkt då liksom senare befann sig, ehuru bottnen i Meleströmmen och Skvalet låg endast
föga lägre. Årstiden för lödningarna är visserligen ej angiven, men de utfördes med all
säkerhet under sommarmånaderna och torde ungefär hänföra sig till det s. k. medel-
vattenståndet, som torde legat 2—3 dm. över det samtida lågvattenståndet. Av Pahléns
karta framgår, att passet tagit sin början ett par 100-tal alnar norr om bron, och att här
ett grund med uppstickande stenar stängt passagen. Närmast norra landet fanns dock en
ränna med 4 fot djupt vatten. Härifrån och till en spång (?) ett 70-tal alnar norr om
bron synes, av den glesa streckningen att döma, någon ström hava förekommit, ehuru den
egentliga forsen legat mellan spången och bron. Strax norr om spången, där vattenytan
ännu torde hava befunnit sig nära i nivå med Kröns vattenspegel, var största djupet
2,2 fot eller knappa 0,65 m. Såväl norr som söder om bron översteg djupet ej 2 fot,
d. v. s. c. 0,6 m. — Förut har visats, att »medelvattenståndet» i Krön denna tid stått
c. 2,i m. under Nävsta fixpunkt. Passpunkten i Strömsbropasset (vid spången) bör sålunda
denna tid. hava legat c. 0,65 m. lägre eller c. 2,75 m. under nämnda fixpunkt eller c. 0,75
m. över nuvarande lågvattenstånd. Detta är alltså ett minimivärde för den naturliga pass-
nivåns höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
