Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1815 UNO SONDELIN.
alkärrtorv av ända till 3 in. mäktig Sphagnum-torv. — I riktning mot Gölen ersättes
först skogstorven av alkärrtorv, därefter denna av ett vanligen blott 0,i—0,2 m. mäktigt
lager Amblystegium-torv, som dyker ned under gyttjan ett gott stycke utanför Gölens
gränslinje före sänkningarna (se profilerna och plankartan). Det av Gölen intagna om-
rådet täckes nu av ett en eller annan decimeter mäktigt, gungflyartat torvtäcke, bildat av
gyttjig sjötorv (med Phragmites och Equisetum) samt däröver ett tunt starrtorvlager-1 —
Det område av myren, som faller mellan högraossen i söder och den ur myren upp-
stickande klippholmen ävensom den från detta område mot söder nedskjutande långa
kilen, äger en avvikande byggnad, därigenom att det intages av jämförelsevis grunda
torvlager, i allmänhet direkt vilande på lera. Detta område kan betecknas som myrens
transgressionsområde (L. v. Post 1906, s. 211).
Jag vill efter denna översiktliga beskrivning av Hålebomyrs inre byggnad något
närmare ingå på de särskilda profilerna och därvid särskilt fästa mig vid ett eller annat
framträdande drag.
Längsprofi/en. Denna är upptagen längs den genom myrens och Gölens längsaxel
grävda kanalen, som — såsom av plankartan synes — alls icke följer den nu alldeles ut-
plånade, genom myren fordom slingrande bäckfåran. — Endast ett par punkter skola när-
mare belysas och förklaras. För övrigt må profilen tala för sig själv.
Vid p. 3, knappast ett 50-tal m. från torvens utkilande i närheten av utloppet,
förekom denna, i kanalskärningen till större delen blottade lagerföljd:
I. Hård berg- eller morängrund.
II. 1 ,25 m. Något rödaktig, otydligt varvig lera, övergående i
III. 1 ,75 m. Blåaktig lera utan (i fuktigt tillstånd) synlig varvighet.
IV. 0,i m. Grön planktongyttja.
V. 0,i in, Brun, i luften hastigt svartnande detritusgyttja med frukter av Cla-
dium mariscus, fruktstenar av Potamogeton natans, stamdelar av Phragmites och Equise-
tum m. m.
VI. 0,2 m. »Svämtorv» med bl. a.:
Alnus sp. — pinnar m. m.
Betula alba — hängefjäll, frukter.
Carex pseudocyperus — frukter.
Cludium mariscus — » massvis.
Phragmites communis — stamdelar.
Pinus silvestris — kottar m. m.
VII. 0,3 m. Alkärrtorv — tall- men ej granpollen.
VIII. 0,2 m. Torvmylla med Amblystegier. Tall- och granpollen.
Vid p. 7 rådde denna lagerföljd:
I. Blågrå lera.
II. 0,i m. Ljusgrön planktongyttja med Cosmarium, Gloeotrichia, Scenedesmus,
entomostracéer, pollen av Pinus, Betula, »Corylus».
1 Gyttjan + strand- och sjötorven = A-skiktet, de däröver vilande telmatiska, semiterrestra och terrestra
torvlagren = B-skiktet, enl. L. v. Post (1906). Jfr Gustafsson 1910, s. 39—40.
Populus tremula — hängefjäll.
Potamogeton natans — fruktstenar.
Ranunculus repens — frukter.
Scirpus lacustris — »
Sparganium sp. — fruktstenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
