Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Striern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 197
Cymbella aspera r.
Eunotia gracilis c.
» pectinalis v.undulata c.
» preerupta r.
Fragilaria construens c.
Gonip)tonerna acuminatum +
» constrictum c.
» augur +
Melosira sp. f. lavis c.
Navicula bacillum +
Neidium iridis r.
Pinnularia cardinaliscc.
» esox +
» major c.
» nobilis +
» streptoraphe r.
Pinnularia streptoraphe v. mi-
nor cc.
» viridis med. v. com-
mutata cc.
Stauroneis anceps r.
Tabellaria fenestrata c.
» flocculosa c.
Granpollengränsen faller c. 0,7 m. djupt i detta lager.1
III. 2,6 m. Sphagnum-tow — underst Cuspidatum-torv med riklig Menyanthes
och Comarum.
I den vattenfyllda laggen söder om mossen var lagerföljden denna:
I. Grus och sand.
II. 0,65 m. Överst gyttjig alkärrtorv.
III. l,o m. Vatten.
Sannolikt är det först under den atlantiska stigningen av grundvattnet, som ås-
graven inkräktats av ett alkärr. Under subboreal tid kläddes kärret med tät tall- och
granskog, ehuru de fuktigare laggpartierna fortfarande intogos av alsnår. — Vid den sub-
atlantiska tidens inbrott dränktes genom framvällande källådror förstärkta med dagvatten
laggpartierna, medan det centrala fordom av barrskogen intagna mittpartiet intogs av ett
till en början halvlimniskt, inemot nutiden något torrare Sphagnum-gungQj, som på grund
av kraftig tillväxt blev allt mäktigare. Härigenom torde vattenståndet i laggen ytterligare
hava stigit samt uppdämts mot och transgredierat över den omgivande mineraljorden. —
Aven något avvikande tolkningar torde dock kunna tänkas.
När mossen om vårarna höjes, torde »bristningen» huvudsakligen ske på gränsen
mellan skogstorven och Sphagnum-torven, ehuru även å andra nivåer vattenfyllda hålig-
heter sannolikt uppstå i torven.
Striern (c. 89,5 m. ö. h.).
Denna ej fullt 1,5 km.2 stora, tallriksformade lilla sjö av Tåkern-typ, med ett vatten-
område av c. 14,5 km.2, har liksom den strax omtalade Nimmern vunnit ryktbarhet på
grund av en flottholme, som här fordom visat sig. Dennas uppträdande synes vid ett
tillfälle hava inträffat under särskilt uppseendeväckande omständigheter, om man får tro
landskapskrönikornas utsago. I C. D. Widegrens »Försök till en Ny Beskrifning öfver
Östergötland» av år 1817 finnes följande skildring av händelsen i fråga: »På sjön Striern,
nedanför lvettilstads kyrka, hände sig i augusti månad 1804 femtonde Sönd. e. Trinit.
under Gudstjensten, att, wid en häftig knall, en wäl 1000:de alnar lång bottentunga,
ändalångs med landet omkring 50 alnar därifrån, upphöjde sig öfver wattenytan, så att
1 A 0 m:s djup (= kontakten): 122 tallpollen — 202 granpollen.
»0,ir>» » : 82 — 80 »
» 0,5 » » : 44 18
» 0,9 » » : 112 0 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
