Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 UNO SUNDELIN.
Även Nimmern äger sin iiottholme, som blivit än mer känd oeh omtalad än Stri-
erns. Den visar sig i det s. k. Stubbsundet (44) mellan en ö och västra stranden obe-
tydligt närmare sjöns nord- än sydända.
Tuneld meddelar i sin geografi (8:e uppl., 1831) angående densamma följande:
»Uti sjön Nimmern är en märkvärdig Flottholme, 16 alnar lång oeh 7 alnar bred, som
visat sig år 1749, då den varit öfver vattenbrynet 13 veckors tid, hvarefter den små-
ningom sjunkit under vattnet till sjöbottnen, men åter synts i mindre storlek på samma
ställe d. 4 sept. ett helt dygn. Samma holme lät åter se sig d. 4 okt. 1756, blef då ej
längre synlig än till den 9 samma månad. De stora trädstubbarna på holmen vittna, att
den fordom varit beväxt med grof skog; och emedan holmen alltid visat sig på samma
*«v
Fig. 75. Flottholmen i Stubbsundet i Nimmern nyss uppfluten d. 2i/i 1912. Fr. Svenonius fot.
ställe emellan en ö och fasta landet, har man, de tider den ej synts, försökt finna honom
på sjöbottnen, men förgäfves. Allmogen tror, att när holmen visar sig, skall krig tillstunda.»
Enligt Sieger (1894, s. 4) omnämner Marelius denna flottholme i sitt praesidiital
i Kungl. Vetenskaps Akademien 1784 och uppger, att den förutom de av Tuneld nämnda
åren visat sig även 1709.
Svedmark (1894, s. 9) har meddelat en i Kungl. Vetenskaps Akademiens dagbok etc.
1751 intagen utförligare berättelse om flottholmens uppträdande 1749 av prästmannen
Lars Justeliits: »Holmen var 30 famnar lång, 10 famnar bred, 14 famnar belägen på
ena sidan ifrån en fast holme men 90 famnar på andra sidan ifrån fasta landet. Han
flöt upp vid midsommartiden samma år och låg stilla vid pass 12 veckor, efter hvilkas
förlopp han småningom sank ned till botnen på 5 till 6 famnars djup. Han var äfven
full med stubbar och rötter, större och mindre, samt bar 8 stenar, ibland hvilka den
störste knapt kunde lyftas af en karl. Då han stod som högst, till vid pass IV2 alns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
