Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Rävantorpssjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 UNO SL’XDELIN.
vallen vid Råsö (s. 59—60). Utdala-strandvallens krön når upp till c. 4 m. under 1. v. y.
— alltså något högre än Råsö-vallen. Man torde kunna antaga, att den sublakustrina
strandvallen vid Utdalaanlagts i primatlantisk eller boreal tid och sedan under den föl-
jande, framförallt av överstjälpningen betingade, vattenstigningen en tid framåt flyttats
längre in och upp. Till sist har dock transgressionen blivit för stark, så att vallen
sjunkit allt djupare under vattenytan.
Vid Stubbsundet nedgick 1. t. k. nära den underliggande gyttjans utkilande c. 2,25
m. under 1. v. y., i Utdalakärret c. 3 m. under densamma. Fallet utgör således omkring
0,75 m., och eftersom avståndet mellan lokalerna är c. 2,5 km., blir gradienten c. 3,o
m. pr mil, vilket är endast obetydligt mindre än den från Asunden på motsvarande sträcka
(Staverö—Råsö) erhållna lutningen å den äldre boreala kontakten (s. 85).
Den boreala 1. t. k. nedgår i Utdalakärret vid p. 3 c. 3,5 m. under den nuvarande
passpunkten = den fördjupade ler- och grusbottnen i bäcken vid landsvägen och vid p. 2,
där gyttjan utkilat, c. 2,25 m. under densamma. Det boreala lägvattenständet har med
säkerhet nedgått minst 3 m. under dåvarande passpunkt — alltså en betydligt större boreal
o #
uttorkning än som konstaterats vid Asunden etc., vilket är helt naturligt på grund av
Nimmerns i förhållande till denna sjö ringa vattenområde, utsträckning och djup.
Orsaken till, att den boreala 1. t. k. på Asundensidan av Utdalakärret nedgår mer
än 2 m. djupare än på Nimmernsidan, är naturligtvis den, att vattenytan i denna del av
Asunden under detta tidiga skede stod flera meter lägre än Nimmerns passpunkt och
först under en långt senare tid på grund av vattenmassans överstjälpning mot söder i
Asunden bragtes i nivå med vattenytan i Nimmern. — Under senare delen av den sub-
boreala tiden har ev. ett motsatt förhållande uppkommit, att döma av de sensubboreala
tallstubbarnas djup i såväl Stubbsundet1 som Utdalakärret. — Då hade den olikformiga
landhöjningen i stort sett avslutats och Asundens vatten vid Utdala bringats nära nog
upp till Nimmerns passhöjd, samtidigt som vattenytan i denna sjö på grund av det
varma subboreala klimatet om somrarna sjönk meterdjupt och kanske mer under
passnivån.
Rävantorpssjön (c. 115,5 m. ö. h.).
o
Denna lilla sjö med omgivande kärrmarker på västra sidan av Asunden, 1,5 km. väster
om Bergakärret och med avlopp genom detta till Asunden liknar i hög grad Hålebo-göl
och -myr. Det djupa, av sjö och kärr intagna bäckenet, som är obetydligt större än
Hålebomyrs, omges av bergshöjder med mellanliggande lerdälder, i nordost även av
fluvioglaciala sandavlagringar, med en vackert utbildad baltisk issjöterrass c. 18 m. över
Rävantorpssjöns vattenyta,2 c. 133,5 m. över havet. — Vattenområdet är något mer än
dubbelt så stort som Hålebomyrs (c. 15 km.2). Avloppet utgår från sydöstra delen och
passerar över en nu genomsprängd klippbarriär.
1 Det råder intet tvivel om, att även tallstubbarna i Stubbsundet äro av subboreal ålder. Justelius’
uppgift (1751), att Stubbsundet »ungefärligen för 150 år sedan» varit land och bevuxet med skog, måste vara
en uppdiktad historia.
2 Enl. tubavvägning d. 10/s 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
