Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTANS VATTENOMRÅDE 225
»
II. Svartåns vattenområde.
Geografisk översikt.
Svartåns vattenområde, som omfattar sydvästra Östergötland och en kil av norra
Småland, sträcker sig från Stångåns vattenområde i öster fram mot Vättern, varifrån det
skiljes av en till denna avvattnad 1 2 mil bred kustremsa,1 samt — liksom Stångåns
vattenområde från närheten av Motala ström i norr till Ämåns vattenområde
i söder.
Svartåns vattenområde är åtskilligt större än Stångåns, enligt G. Nerman (1900,
s. 88), omfattande 3,380 km.2, varav 285 tillhöra sjöar. Därav upptar Sömmen inemot
halva arealen eller 124 km.2
Höjd- och terrängförhållandena överensstämma med dem inom Stångåns vatten-
område: i norr jämförelsevis lågt liggande slättland, i söder kuperat högland (Holaveden),
som dock i allmänhet år högre ån inom nämnda vattenområde. Dalgånsrar, berorvtr^ar
och asar ga även här för det mesta i NNV—SSO, stundom i N—S.
Berggrunden utgöres huvudsakligen av urbergsgraniter, som norr om Sömmen äro
mer basiska, söder därom mer sura. Såväl öster som väster om Sömmen tvärsöver hela
vattenområdet framgår emellertid ett bälte av till urberget hörande porfyriska bergarter,
och söderifrån uppskjuter på ostsidan av Ralången en arm av Almesåkragruppens kvart-
siter, sandstenar och diabaser. _
Jordmånen utgöres på slättlandet i norr till stor del av sen- och postglaciala öster-
sjöleror, på, höglandet i söder däremot huvudsakligen av morän, ehuru i stor utsträckning
också isälvsavlagringar förekomma, ävensom i Vätterissjön eller mer lokala issjöar avsatt
issjösand och issjölera (såsom i närheten av Noen och Ralången) samt slutligen i den
sydbaltiska issjön avlagrad sand och — i ringa utsträckning såsom hår och var vid Söm-
men — varvig lera.
Lerorna, ävensom sanden och sannolikt moränen, äro ofta kalkhaltiga (Ehdmann, s. 150,
Gavelin 1912, s. 64 ff.).
Kalkgyttja torde ännu avsättas inom en del sjöar (såsom Noen), ehuru ej på
långt när i samma utsträckning, som under tidigare geologiska skeden (se längre fram).
1 Strax norr om Gränna befinner sig vattendelaren mot Vätterr
denna sjö.
29 171148. S.G.U. Ser. Ca, Nr 16. Sundelin.
dock endast ett par kilometer öster om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
