Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde - Nutida temperatur- och nederbördsförhållanden inom Svartåns vattenområde, jämförda med dem inom Stångåns vattenområde samt medgångna tiders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTÅNS VATTENOMRÅDE. 278
vilken även torde gynnat Najas marinas utbredning, uppkommit inom det förstnämnda
vattenområdets sjöar än inom det sistnämndas. I samma riktning bör den obetydligare
atlantiska vattenstigningen inom Svartåns vattenområde hava verkat.
Jämte Cladium, Najas marina och Carex pseudoa/perus — vilka förstnämndas tidigare
utbredning inom Stångåns och Svartåns vattenområden belyses av fyndkartan tig. 94 — hava
åtskilliga andra förut från sjöarna inom Stångåns vattenområde anmärkta växter av mer
sydlig anstrykning, som ofta följa de nämnda arterna åt, anträffats även inom Svartåns
vattenområde i boreala och atlantiska lager, såsom Ceratophydwnx demersum, Cicuta virosa,
Lycopus eumpceus, Potamogeton lucens och Solanum Dulcamara. Andra inom Stångåns
vattenområde mer sällsynt funna arter, såsom Najas fiexitis och Trapa natans, hava där-
emot ej träffats inom Svartåns. Omöjligt är emellertid icke, att dessa funnits i en eller
annan av de små, ej undersökta sjöarna å den låglänta norra delen av Svartåns vatten-
område.
Granen torde hava utbrett sig nära nog lika tidigt inom Svartåns som inom Stång-
åns vattenområde att döma av granpollengränsens regionala fall inom Sömmen, uppgå-
ende till omkring 1 m. pr mil. Boken, som i nutiden finnes å ett par lokaler inom
Svartåns vattenområde, båda i närheten av Sömmen, nämligen vid Torpa och N. Vi
(Alb. Nilsson och Kindberg), har anlänt till trakten senast på övergången mellan sub-
boreal och subatlantisk tid, vilket framgår därav, att dess pollen —jämte Carpinus-aoWexv
— av Dr v. Post iakttagits i tidigt subatlantiska lager (vid »gränshorisonten») i Frinna-
rydsmossen vid Ralången. — Gråal (Alnus incana) har sällsynt iakttagits även inom
Svartåns vattenområde i boreala och atlantiska lager, nämligen vid Noen.
Av subfossila djurlämningar, funna inom Svartåns vattenområde, märkas sådana av
abborre (Perca fluviatilis L.) i boreala lager vid Sömmen (Pölenkärret) och Noen (Mickels-
torpskärret). Dessutom äro ett flertal mollusker, vilka bestämts av Dr Nils Odhner, an-
träffade i boreala och atlantiska lager vid Sömmen, Noen och Raklången. Tyvärr utsäga
de enligt Dr Odhner intet med säkerhet om de klimatologiska förhållandena under resp.
arters livstid, »dels därför att samtliga former i våra dagar leva upptill åtminstone Väst-
manland och dels även av den orsak, att det småländska höglandets recenta molluskfauna
är så gott som okänd.» (Jfr N. Odhner 1910, Lundquist 1917.).1
Nutida temperatur- och nederbördsförhållanden inom Svartåns vattenområde,
jämförda med dem inom Stångåns vattenområde samt med gångna tiders.
Temperaturen inom Svartåns vattenområde i nutiden belyses av nedanstående sam-
manställning efter Hambergs tabeller av medeltemperaturen under juni, juli och augusti
samt under år vid de stationer, som ligga inom vattenområdet eller vid dess gräns, samt
de därav härledda medeltalen.
1 Även må erinras om de med all sannolikhet från boreal tid härstammande fynden av uroxe (Bos
primigenius L.) vid Mjölby och Odenfors inom Svartåns vattenområde samt av bison (Bos bonasus L.) vid
Hagebyhöga nära intill detsamma. (Se Holst 1888 a, s. 462, Sernander 1897, s. 336.).
35—17114S. S. G. U. Ser. Ca. X:r 16. Sundelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
