Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsßgur Suðrlanda.
CXXI
lif och öden i den 8. k. sagotiden (söguöld). Att så är, blir äfven vid en
flyktig genomläsning synbart; men det må likväl icke anses öfverflödigt, att
jag här framhåller några af de vigtigare för nämda sagor och Mag (red. A)
gemensamma egenheterna 1), hälst som denna undersökning delvis skall tjäna till
grundlag för vårt omdöme öfver redaktionernas inbördes förhållande.
Ett af de mest karaktäristiska kännetecknen på "Islendingasögur" är, att i
berättelsens början förekommer ett utförligt programm, d. v. s. en uppräkning
af de personer, som skola uppträda i sagan, jämte uppgifter om deras
slägt-förhållanden, bostad samt yttre och inre egenskaper, i den mån sådana
uppgifter erfordras för en rätt uppfattning af berättelsen (jfr Heinzel pp. 271 följ.).
Just. ett dylikt programm i dess häfdvunna uttryck3) har Mag 7"—831, s)
hvarvid äfven de personer, som först längre fram skola ingripa i handlingen
(t. ex. Ubbes söner), varda omtalade. Men programmet måste icke nödvändigt
upptaga alla sagans personer; fast mer är det vanligt (se Heinzel pp. 274 följ.),
att några, i synnerhet af de mindre betydande, först då omnämnas, när de
skola uppträda i handling; så i Mag Áki, Framnarr, Ingimarr, Tosti, Skjálgr.
— Äfven sakförhållanden omtalas stundom långt tidigare, än de behöfvas för
sammanhanget (jfr Heinzel pp. 276 följ.); strax i början af Mag (17"9) berättas,
huru stolt käjsar Jatmundr var öfver sin färdighet i schackspel, "men först 58
följ. och 9" följ. visar det sig, att detta karaktärsdrag är af vigt för
händelsernas utveckling. Käjsar Karls stränga förordning, att hirdmännen ej fingo
lemna kyrkan under gudstjänsten, omnämnes redan 1411"18, men spelar först
2116 26 någon roll. — Ett särskildt och af de isländska sagoförfattarne mycket
omtykt sätt att i förväg hänvisa till längre fram berättade händelser, är att
låta någon af sagans personer uttala en aning eller förutsägelse om det
kommande; så i Mag Amundi jarl 1047"9, Magus 171012, 39"-".«)
Men äfven motsatsen, saknad af förberedande upplysningar, där vi kunde
ha väntat sådana, är i vissa fall utmärkande för islendingasögur. Med rätta
framhåller Heinzel (pp. 298—9) som en god egenskap hos den isl. 6agan, att
’) Jag begagnar mig i det följande af R. Heinzeis "Beschreibung der Isländischen Saga"
(Wien 1880), ett arbete, som vid jämförelser af denna art utgör en mycket värdefull
uppslagsbok.
J) T. ex. Ulfr er madr nefndr 7J0, nefna til sögunnar 7", 8", koma þau öll vid þessa
sögu 7’1 m. fl.
’) Att den ursprungliga Magussagan böljat med 7" (kap. V), skola vi längre ned
söka visa.
*) Men 19" 40 berättas en förutsägelse, just när den går i fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
