Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsðgnr Sudrlanda.
CHI
Mag begagnar ock en mängd än bildlika än negativa och ironiska uttryck,
fullkomligt liknande dem, man finner i de isländska ättsagorna. T. ex. ’) skýtr
þessu í tvau born 9"; legg undir land! 9": milli steins ok sleggju 18’°; eiga náttból
undir vàpnum e—s 19"; svá skal hverr sitja ok stånda, sem bann vill 26"; at hann muni
eigi undir höfud leggjaz ferd þessa 33"; segir sina (sc. för) eigi slétta 35"; Rögnvaldr var
i allmiklum kærleikum . . . vid Úlf rádgjafa ok mælti þat jafnan, ef Ulfr þyrfti nökkurs
vid, at hann skyldi eigi seinna vitja hans, enn einshvers manus annars 8"; hverr raadr
þóttiz skyldr at gjalda honum seint ok illa 1460; hitt myndi eigi verr til vegar fara
17" (jfr 36" ); þætti mér þér eigi verra at þegja yfir IT37; Rögnvaldr sat ok eigi kyrr
á hestinum 19’; kunni karl heldr enn eigi handlag á at þjóna 23"; eru þér ekki
óglögg-þekknir 31"; Vídförull ferr eigi allgódmannliga 31*°; Nú göriz eigi allítit um 31"; ekki
minkar keisari ferdina vid slikt 32".
Sagans nordiska karaktär röjer sig icke minst i nomina propria. Om
vi bortse från de namn, som blifvit, i oförändrad form, lånade ur ‡>idreks och
Hálfs sagor, finna vi, att alla namnen på sagans personer (utom Magus) ega
nordisk ändelse och böjning 2), och att det öfvervägande flertalet bland dem
utgöres af sådana, som pläga bäras af nordboar ’). Ja, äfven de namn, hvilka
uppenbart härröra från den franska källan (Karl, Amundi, Yigvardr, Rögnvaldr,
Adal-vardr, Markvardr, jfr förut p. LXXXII), hafva ombildats så, att de fått nordiskt
utseende. Endast det franska "Maugis" har ej fått nordisk, utan latinsk form:
"Magus"; orsaken torde väl vara, att sagoförfattaren velat i namnet se en
hänsyftning på jarlens trollkunnighet (jfr Gunnlaug ‡>órdarson i noten till hans
förord, Wulff p. 9); att franska namn i isl. öfversättningar latiniseras, är för
öfrigt ingalunda exempellöst (jfr Pcv och Kölbing i Riddarasögur pp. XLVII—
VIII). — Ortnamnen äro, med undantag af Danmörk, Gardariki, Blåland och
"Sithia", ursprungligen tyska 4) (Saxland, Rin, Verminzuborg, Spiransborg,
Bos-laraborg, Stränsborg, Meginzuborg), fastän ju deras omklädnad i någon mån är
nordisk.
’) Åtskillig a hithörande uttryck äro på grund af sin allitererade form redan anförda i
afd. I och utelemnas därför här; jag pnminuer blott om ’skýtr skelk i bringu’ 31" och
’eiga saman knif ok kjötstykki’ 26".
J) Ermengad (Erminga i yngre hdss.) är något främmande; i AM. 533, 4:to kallas hon
likväl en gång (8") Ermingerdr.
3) Namnet Vidförull ("den vidtbereste’’), som Magus antager vid sin andra förklädnad,
och hvilket mycket väl passar till rollen, kan möjligen vara framkalladt genom
reminiscenserna från Odensmyten (jfr ofvan pp. XC1I —III); Odén beniimner sig ju en gång Veg^amr,
och i Yngl. saga kap. 2 säges, att han var "mjök vidförull".
’) Om den sannolika orsaken till valet af tyska ortnamn se ofvan p. LXXXV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
