Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är det endast två, som göra undantag från denna regel. Den ena är
en hällkista vid Holmen i Frendefors socken, hvilken är anlagd vid ett
lågt berg, så att berget utgör kistans norra långsida. Den andra är en
10 fot lång hällkista vid torpet Brannerud under Töresbyn i Holms
socken, som ligger i nästan rät vinkel mot en större, 19 fot lång
hällkista, hvars riktning är N.—S.; afståndet mellan båda grafvarne är
endast 16 fot.
Hällkistornas längd är vanligen 8—14 fot; bredden 3—5 fot och
djupet 2,5—5 fot. Några äro dock större. Den största på Dalsland är
den nyss omtalade kistan vid Brannerud, hvilkens längd är 19 fot, ehuru
bredden endast är 4 fot; hon har varit täckt med en enda kolossal,
nära fotstjock häll. 2
Den största nu kända hällkistan i Vermland, belägen vid Gyltenäs
i Trankils socken, är 18 fot lång och 4 fot bred. På hvardera sidan
om henne synes hafva legat en mindre kista, hvars ena långsida bildats
af den stora kistans sidohäll. 3
Fig. 117. Plan af en hällkista vid Knyttkärr nära Åmål, Dalsland; 17 fot lång.
De största grafvarne af nu i fråga varande slag torde finnas i
Vestergötland. Vi hafva redan omtalat dem vid Skottened och Hult af något
öfver 20 fots längd. Några andra finnas, som äro 24—30 fot långa.
Och i Magra socken, Bjerke härad, ligger en nu nästan förstörd
hällkista af 32 fots längd och 8 fots bredd, men såsom vanligt afsmalnande
mot den Sydvestra gafveln, hvilken är öppen. Den längsta nu kända
hällkista i Sverige torde vara en, som ligger på "Stora Lunds-kullen" i
Härene socken, Kullings härad. Hennes längd är 35 fot och bredd 8
fot; hon är ungefär 1 fot bredare vid midten än vid ändarne.4
Nästan alla hällkistor sakna nu gafvelhäll vid den södra ändan,
hvilket icke gerna kan bero på någon tillfällighet, helst äfven
gånggrifternas och stendösarnes ingångar vanligen vetta åt solsidan. En
1 Lignell, "Beskrifning öfver grefskapet Dal" (Sthlm, 1851), 1 sid. 67.
2 Lignell, "Antiqvarisk topografi öfver landskapet Dal", sid. 21 (af Vitterhets-akademien
år 1850 prisbelönt täflingsskrift; handskrift i Akademiens arkiv).
3 Djurklou, reseberättelse för år 1867, sid. 151.
4 Djurklou, reseberättelse för år 1868, sid. 71 och 187.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
