Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marens dubbla, af kantresta kalkstenshällar bildade väggar är fyldt med
jord och mindre kalkstensstycken. Några takhällar omtalas icke. 1
Den fig. 128 afbildade grafven finnes å Berga egor i Torpa socken,
inom den till Vesterås län hörande delen af nordvestra Södermanland.
I en grafhög med stenkrets kring foten ligger en fyrsidig, af stenar
bildad grafkammare, från hvilken en gång leder ut till högens kant.
Kammarens längd är 12 fot och bredd 6 fot; gången är 9 fot lång och
3 fot bred. Stenarnes höjd och gångens riktning äro icke uppgifna;
inga takhällar finnas. 2
Stendösar i inskränktare betydelse, d. v. s. utan gång, finnas inom
Sverige, så vidt vi nu veta, endast i Skåne (fig. 129), Halland och
Bohuslän (fig. 113 och 114), samt på Öland. 3
Fristående hällkistor, till större eller mindre del obetäckta,
förekomma i stort antal i Vestergötland, Bohuslän, Dalsland och syd-
Fig. 128. "Gånggrift" vid Berga i Torpa s:n, Södermanland.
vestra Vermland. I Vestergötland finnas de ganska talrikt, äfven
inom den till Elfsborgs län hörande delen, från hvilken trakt man,
såsom vi nämnt, ej känner mer än en enda gånggrift. Alla de
vermländska hällkistorna ligga i Nordmarks, Gillbergs och Näs härader, de
flesta i närheten af de stora sjöarne på gränsen till Dal och utmed
Byelfven. De två nordligaste hafva funnits i Glafva socken, således
nära Glafsfjolen, hvilkens utlopp Byelfven, som bekant, bildar; dessa
två hällkistor äro dock nu nästan alldeles förstörda. 4
1 Hofberg, "Nerikes gamla minnen", sid. 19 fig. B och sid. 20.
2 Efter friherre O. Hermelins beskrifning öfver Torpa sockens fornminnen, i
Vitterhetsakademiens arkiv.
3 På Oland äro dock endast 4 kända, hvilka alla ligga inom Resmo s:n i öns
Sydvestra del; Ahlqvist, "Ölands historia och beskrifning", I sid. 16 och II: 2 sid. 194.
4 Djurklou, reseberättelse för 1867, sid. X och 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
