Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Erik och hans reliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lag, som bonden hade, men som så ofta kränktes
af de mäktige i landet, den lagen, som i värkligheten
tillkommit under Magnus Eriksson, kallade man allmänt
under hela 1400-talet »S. Eriks lag» och trodde, att
det varit S. Erik, som gifvit den åt allmogen. Själf
for konung Erik kring i bygderna och skipade rätt utan
att åt fogdar och andra öfverlämna detta uppdrag, och
under hans tid trycktes bonden icke af några skatter.
Redan i landslagen stod han såsom Sveriges specielle
patronus, och den konungaed, som den nyvalde
konungen svor, svor han vid Gud, S. Maria och S. Erik
konung.
Till dessa fantastiska föreställningar inskränkte sig
troligtvis bondens kännedom om Sveriges historia, men
så svag denna grund än var, är det likväl på denna,
som en nationelt svensk stat blifvit bygd, och denna
vördnad för S. Erik är det första utslaget af svensk
fosterlandskärlek.
Den äldsta samtida underrättelse, vi hafva om det
Engelbrektska upproret, förekommer i ett bref från en
Danzigbo, som på sommaren 1434 uppehöll sig i
Stockholm, och i detta talar han om de bondeskaror, som
under Engelbrekt ryckte an mot Stockholm. Deras
fordran är — skrifver han — »att de vilja ha en
konung i Sverige och fördrifva konungen af Danmark
ur de tre rikena, och själfva vilja de vara herrar. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
