Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Erik och hans reliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lade man föga till Erik den heliges historia. Men en
folketymologi i samband härmed är dock af ett visst
intresse. Den härrör troligtvis från det Engelbrektska
upprorets tid och förekommer för första gången i den
kort därefter nedskrifna s. k. Prosaiska krönikan. Sedan
denna berättat, att konungen dräpts af den danske
prinsen Magnus Henriksson, tillägges, att denne och hans
kumpaner strax därefter af hälsingar och flere svenskar
blifvit slagna icke långt från Upsala och att en kyrka,
som till minne kallats Danmark, nu står på den plats,
där de lidit sitt nederlag.
Detta är en ren folketymologi, ty namnet Danmark
— som bör jämföras med Dannemora, Danderyd m. m.
— är ett uråldrigt namn på socknen utanför Upsala,
och enligt en vida äldre uppgift blef Magnus
Henriksson slagen vid Örebro. Men den kamp, som man
på Engelbrekts tid förde mot danskarna, fick genom
denna förbindelse en starkare anknytning till S. Eriks
tid. Det frihetskrig, som nu fördes mot de danska
fogdarna, hade sin förebild redan i Erik den heliges
sista strid, det hade varit genom ett danskt förräderi,
som helgonkonungen fallit, och folketymologien gaf
därför frihetskriget en både religiös och nationell
innebörd.
På 1400-talet dyker för öfrigt upp en relik, som i
viss mån har samma syfte, nämligen S. Eriks banér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
