Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hus var af sten. Gårdarna voro stora; och utom det
egentliga boningshuset funnos på tomten stallbyggnader,
lador, fähus, källare och andra uthus samt ofta äfven
några smärre stugor, som hyrdes ut till studentrum.
Hyran för ett studentrum var mycket billig; en student
betalade för sin »nattstuga» 10 daler om året, en
annan 9 daler, och med betalningen var det ofta si
och så.
Eldfaran var tydligen mycket stor i denna af trähus
och små trädgårdar bestående stad, och den ökades
ytterligare däraf, att studenterna — enär någon af
staden anordnad belysning ej fanns — om nätterna lyste
sig hem med facklor. Då till sist dessa nattvandrare,
kanske i regeln, ej voro nyktra, är det märkvärdigt, att
eldsvådorna ej blefvo flere.
Staden var professorernas, studenternas och borgarnes.
Landshöfdingen och andra ståndspersoner omtalas nästan
aldrig, och den förre tyckes icke haft någon sällskaplig
beröring med professorerna samt naturligtvis ännu mindre
med borgarne. Universitetskanslern Johan Skytte kom blott
på några korta och tillfälliga besök, hans efterträdare,
rikskanslern Axel Oxenstierna, något oftare, och den förnämste
mannen på platsen var därför ärkebiskopen och
prokansleren, vid 1640-talets början den gamle och lärde
Paulinus Gothus, som själf en gång varit professor och
nu från biskopsstolen i Strängnäs öfverflyttat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
