Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mannen svarade, att han ville blifva förskonad med
Akademiens ärenden, och sade, att han hade i sinnet
att på riksdagen söka befrielse från prokansleriatet. Sätta
sig i konsistoriet ville han icke, ty han hade där aldrig
blifvit respekterad för prokansler. Först efter en längre
deliberation och sedan kansleren försäkrat honom, att
prokanslerens auktoritet var densamma som kanslerens,
när denne ej var närvarande, bekvämade han sig till
att taga en stol och preciserade han på så sätt sina
klagomål:
»Jag får inte veta om några handlingar, förr än det
skedt är, det mig likväl borde för mitt kall och ämbetes
skull tillförene veta. Mina gäster sitta och diskutera
öfver disken om sådana ärenden, som procancellarius
borde afveta och endels disponera om. Men jag måste
sitta och tiga, ty de veta det, men jag vet det intet.»
Men då klagomålen skulle bevisas, befanns det, att
en af hufvudpunkterna refererade sig på ärkebiskopens
sårade författarfåfänga. Professorer och borgare hade
nämligen kommit öfverens om att vid
kristendomsundervisningen begagna Luthers katekes, och Paulinus ville,
att den katekes, som han själf författat, skulle
användas. Professorerna, sade han, hade begärt att få
behålla »Lutheri Catechismum oförändrad efter Nyköpings
beslut, men de förstå intet, hvad Lutheri Catechismus är.
Jag — fortsatte den förbittrade ärkebiskopen — hafver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
