Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han skulle taga dem på gatan, »dock skall han dem själf
citera (kalla inför rätta) och ej cursores».
Af protokollen att döma förefaller det, som om dessa
prubbopenningar bort blifva ganska rikliga.
Vid 1640-talets början tyckes blott universitetet hafva
bestått sig med någon polis, under det att staden icke
höll sig med några ordningens upprätthållare.
Akademivakten brydde sig därför ej om att anhålla de
fridstörare, som ej tillhörde universitetet, och därtill hade den
ju häller icke någon rätt. Då Skytte 1641 kom till
Upsala, började rektor — tämligen naivt — att för
honom utveckla, hurusom akademivakten var »ett
önskeligt medel till att förtaga oljud i staden. Vakten går
flitigt kring om nattetid, och när den finner några af
studenterna, som annorlunda sig förhålla, än dem bör på
gatan, så leder den dem in i fängelse och sedan blifva
de efter sina brott straffade. Men gå här några
guldsmedsmästarsvenner eller andra gesäller uti staden, de
må passera fritt de. Ingen talar eller må tala dem till.»
Skytte gaf då det rådet, att rektor skulle tala vid
borgmästarne och landshöfdingen om saken. Och denna
öfverläggning tyckes hafva haft effekt, ty några år
därefter finna vi värkligen en stadsvakt. Men då denna
omtalas i konsistorieprotokollen, är det, karaktäristiskt
nog, oftast med anledning af gräl mellan den och
akademivakten. Så anförde stadsvakten 1646 inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
