Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privilegium, enade sig stadens, universitetets och kyrkans
myndigheter om att sätta upp en taxa, efter hvilken hans
spel skulle honoreras.
De egentliga klagomålen kommo dock däraf, att
universitetet i väl utsträckt mån begagnade sig af sin
rätt att hålla handtvärkare, hvilka således icke stodo under
stadens jurisdiktion eller tillhörde dess skrån. Detta
privilegium grundade sig på ett bref, som
förmyndarregeringen 1635 utfärdat, i hvilket akademien medgafs rätt
att »njuta en byggmästare, en timmerman, en smed, en
skräddare och en skomakare frie från utskrifning».
Stadens skrån betraktade naturligtvis dessa såsom bönhasar
och sökte på alla sätt komma åt dem, under det att
universitetet lika energiskt sökte göra sig oberoende af
stadens i skrån inskrifna handtvärkare.
I febr. 1644 antecknades i protokollet: »Såsom
akademien hafver lof att frikalla några ämbetsmän (d. v. s.
på 1600-talets språk: handtvärkare) och den numerus nu
ej full är, så är nu magnificus rector däraf förorsakad
efterfråga, hälst emedan en skräddare, Bengt Svensson
benämnd, nu sig till akademiens tjänst offererar, om
konsistorium vill antaga honom.» Hans begäran bifölls,
dock med villkor, att han blott arbetade till
professorernas och studenternas behof »och låter sig skäligen
betala». Men kort därefter började staden attacken mot
universitetet, och här var det snickarne, som gingo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
