Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket en annan snickare utförde för 50 till fullkomlig
belåtenhet.
Hvad åter akademiens skräddare angår, så är det få,
som anlita honom, och de flesta professorer och studenter
vända sig till stadens. Och om icke den förtjänsten vore
— alldeles frånsedt den fördel staden hade af
universitetet — så skulle staden icke många goda mästare i
detta eller andra ämbeten hafva. När man utgallrar några
de förnämsta af borgerskapet, så är resten af den
kondition, att skräddarne ej hafva stor profit af dem. Kan
ock ingen proportion vara mellan den inkomst, som
skräddarne hafva af universitetspersoner, och den, de indraga
genom arbete åt de få förnämsta borgarne.
Af den studerande societeten hafver staden icke
allenast för sig själf en stor ära utan äfven, utvärtes, hos
andra en icke ringa förmån och respekt. Därjämte har
den sin förnämsta inkomst af de penningar, som
studenternas föräldrar årligen hit förskicka och af hvilka de
icke en skärf tillbaka få; snarare komma deras barn
blottade och med skuld öfverlastade från staden. Alltså vore
höfligast och billigast, att alla i gemen af borgerskapet
med ord och gärningar tacksammeligen erkände denna
Guds och höga öfverhetens välgärning. Men häraf har
man föga sett. Till att draga fördel af studenterna hafva
väl få varit osnälle eller sömnige, hvilket de bäst bekänna
kunna, som årligen några tusen daler af professorernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
