Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
middagen kokt eller sur mjölk, strömming och torr eller
färsk fisk, till aftonen grynvälling med lax eller gäddor,
kokt sill och krampsill o. s. v.
På 1640-talet fanns emellertid icke längre något
kommunitet, och studenterna åto då, såsom det af
protokollen antydes, mest på »härbärgen» eller matställen.
Därjämte synas de hafva haft skaffning hemifrån, och
ibland omtalas, att de betalat sitt värdfolk så och så
mycket i hyra och så och så mycket för »kokning»,
hvarmed antagligen menas tillredning af de matvaror, de
fört med sig hemifrån.
Om rangordningen var man under hela 1600-talet
mycket noggrann, och om ordningen vid processioner hade
universitetsstatuterna ett särskildt kapitel. Första platsen
tillkom prokansleren, efter honom de söner till grefvar
och baroner, som studerade i Upsala, och efter dem de
olika fakulteternas professorer. Vid begrafningar, i hvilka
både academici och borgare deltogo, skulle borgmästare
och råd samt fogden på slottet intaga platsen efter
akademistaten; efter stadens råd skulle studenterna följa
och först efter dem borgerskapet. Till befrämjande af
ömsesidig hedersbevisning, vänskap och enighet ansågs
dock lämpligt, att mera ansedda borgare vid fester och
samkväm behandlades såsom likar, så att, om borden voro
fyrkantiga, en plats på den motsatta sidan tilldelades dem,
som voro »litterati» och genom sin ålder framstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
