Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle leda till upphäfvandet af all disciplin. Föräldrarna
hade ju gifvit barnens privatpræceptorer rätt att
kroppsligen afstraffa dem, där de sådant förskylla och utan
hänsyn till deras adliga privilegier. Hvi skulle icke
præceptores publici sammalunda utan privilegiernas
præjudicio få döma dem för brott, så länge de äro studiosi?
Enligt privilegierna kunde en adelsman väl blott dömas
af en like, men man förmodade, att senatus academicus,
hvars præses var cancellarius regni, icke skulle kunna
vräkas såsom domstol.
Regeringen stod tydligen på samma ståndpunkt, men
vågade icke genast uttala sig och skref därför, att
»Kungl. Maj:t gärna hade gifvit en ändtelig resolution,
att senatus academicus skall döma in criminalibus så
studiosos nobiles som de andra, som under akademiens
jurisdiktion höra, men emedan några af riksens råd
pretendera adelns privilegier, förmenandes dem vara af det
förstånd, att senatus academicus icke må döma studiosos
nobiles in criminalibus, så hafver Kungl. Maj:t med
ändtelig resolution däröfver velat låta bero, till dess Hennes
Kungl. Maj:t hafver låtit med ridderskapet däröfver
kommunicera.»
Under sådana förhållanden var det nog en ganska
vansklig sak att hålla åt de högadliga junkrarna, utan
man fick i stället vända sig mot deras præceptorer —
i förbigående kan nämnas, att en dylik ung herres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
