Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom kosten lofvade Mäster Samuel mig 4 riksdaler
för hvardera, det är 16 riksdaler om året. Jag var där
i tre år och några månader; alltså stå mig än 26
riksdaler till rygga, och därför behåller jag böckerna.» Detta
tycktes konsistorium billigt, och eleverna fingo därför
uppmaning att skrifva till sin fader, att han
kontenterade Benedicto för dennes omak.
Att hålla ordning på denna brokiga samling, af
hvilken en stor del aldrig ens fått lära sig den disciplin,
som inhämtas i skolorna, var naturligtvis ej lätt, och de
medel, som användes, voro föga effektiva. Vid hvarje
termins början sammankallades den akademiska
ungdomen för att antecknas till de föreläsningar, som hvar
och en hade »lust» att åhöra. Men en stor del hade
tydligen ingen »lust» alls, antecknade sig icke eller
skolkade. Ett särskildt bekymmer hade man däraf, att
studenterna massvis aflägsnade sig från staden före
terminens slut, och Skytte såsom gammal skolmästare
beklagade sig ofta öfver detta oskick. Äfven
Oxenstierna hade i samma afseende skarpa anmärkningar
mot professorerna, som dock troligtvis hade rätt däri,
att de stodo maktlösa gent emot detta missförhållande.
Enligt statuterna voro ferierna mycket korta — fjorton
dagar vid jul och påsk samt trettio dagar under
rötmånaden. Men i värkligheten hade man redan då
ungefär samma terminsindelning som nu. Studenterna kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
