Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slå, slå. Men hvem som ropade, visste han intet, utan
i detsamma slog en till honom på hans vänstra hand
med en bardisan. Ett ölglas hade han i handen, när
han fick hugg af bardisanen. Det sände han efter
honom, som slog honom med bardisanen. Men hvar det
tog, vet han icke. In summa: han visste intet visst att
berätta, huru det var tillgånget, ty han var mycket
drucken.»
Resultatet blef, att Nils vaktknekt, som huggit Lars
med bardisanen, dömdes till 80 markers mansbot.
Vanliga slagsmål hörde naturligtvis så att säga till
ordningen för dagen — kanske snarare: för natten —
och med afseende på dem var man ovanligt härdad.
Protokollen bestå t. ex. blott en kort notis åt det
faktum, att en student bitit tummen af en annan; den
anklagade erkände och fick böta 12 marker hvitt mynt.
Dessa slagsmål få naturligtvis också skrifvas på
rusdryckernas konto. Typiskt för dylika slagsmål är ett,
som 1641 etablerades på stadskällaren. En danskfödd
Stockholmsborgare Peder Claesson hade där träffat en
student Jonas Humble, och tydligen hade bägge tagit
sig rundeligen till bästa af källarens håfvor.
Konversationen började därmed, att borgaren hånande frågade
studenten, om han kunde säga, hvad han hette på latin.
Denne svarade: Jag heter Johannes Olai Smolandus.
Sedan »juten» därpå yttrat, att smålänningarne blott voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
