Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några förlofningar förr i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
käresta vän, och jag å min sida sökt att ernå, vill jag
än ytterligare härmedels bekräfta, att jag ingen annan
i världen därtill utvalt än Eder, mitt söta hjärta. För
den skull är nu min begäran, det behagade min söta
vän lämna mig några ord till svars, om hon är nöjd
med den förlofning, som vi oss emellan gjort hafva
redan, och med den uppriktiga bekännelse, som jag
härmedels gör, att jag är så fast med henne förlofvad,
som vore det väl trettio vittnen tillstädes. Och må du,
min söta vän, vara försäkrad om min redlighet, när
hon min utlåtelse så muntligen som skriftligen nu
förnummit hafver. Jag beder min söta vän hålla detta
caché, ty eljes är hela min lycka förstörd. När min söta
vän behagar att svara mig, så skrif, på hvad timma samt
dag, rum och ställe jag måtte få tala vid min söta vän
ensam. Jag afvaktar härpå med det snaraste min söta
väns utlåtelse och framhärdar i döden, min aldra
käresta söta väns käresta vän Johan Gottschalk Wallerius,
Upsala den 18 okt. 1731.»
Jungfru Holmberg var värkligen nog beskedlig att
hålla den ingångna förlofningen »caché», och då och
då besökte Wallerius henne äfven i handelsmannen
Smedbergs hus. Men då det drog ut på tiden utan
att fästmannen ville yppa hemligheten, och då jungfru
Holmberg med all sannolikhet fick höra ett rykte om
Wallerius’ uppvaktningar hos en annan ung dam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
