Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sirapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag ber om ursäkt, sade hon.
rodnande.
Han smålog lite beskt och lyfte på
mössan.
— Varför skulle ni be om förlåtelse?
sade han. Det är ju så naturligt, att ni tror
vi alla är tiggare. Vad tänker ni om
Österrike, då ni ser det ligga här i gatsmutsen
och lapa sirap?
— Jag tänker, att det var bra länge sen
sista sockertilldelningen, sade Rut
allvarsamt och gick vidare.
Han tog ett par steg efter henne.
— Jag kan hjälpa er att lassa av, erbjöd
han. Jag tycker inte om era hjälpaktioner.
Men man ska inte låta damer släpa på lårar,
när de en gång fört hit dem.
— Varför tycker ni inte om det? frågade
Rut och såg stort på honom.
— Nedärvd högfärd, svarade han, och
utan att inlåta sig i vidare diskussion tog
han en låda från Kalmar på sin axel och
gick in i lokalen. I dörren mötte han
mannen med protesen, som inte ens gick ur
vägen, så fördjupad var han i funderingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
