Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Månkullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
MÅNKULLEN.
En bred kulle höjer sig ur staden sora
en fri ö bland oöverskådliga åkrar av
hjärtan. Kullen är odlad, dess enda byggnad
är ett litet kapell, uppfört på dess högsta
punkt. Ett stycke från kapellet ligger en
muromgärdad kyrkogård.
Hit upp förde Turnheim Rut en vårafton
på en liten stig, inramad av häckar, en
stig så smal, att taggarna grepo efter
hennes kappa.
Årets första åskväder hade nyss dragit
förbi. Det hade regnat häftigt, vid
horisonten stodo molnen och ville inte
försvinna, alldeles som vore de politiska, sade
Turnheim. Jordytan såg ut som om den
alldeles nyss blivit försilvrad med en
pensel, doppad i månens fuktiga färgkopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
