Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Swammerdam dissekerar insekterna. J. Swammerdam, “Avhandling om bien“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
fram med vingarna sammanvikta, varför dessa först
sedermera måste utvidgas, genom att luft indrives i dem. De
i deras vingar synliga stora ådrorna äro nämligen, som
redan ovan anmärkts, strängt taget luftrör. Honan
framkommer emellertid ej ur sin cell med sammanvikta och
slutna vingar, utan liksom flygande, med vingarna öppna
och utbredda. Därför har hon även av den allvisa
naturen blivit anvisad en rymlig cell, i vilken hon
bekvämt kan utbreda sina vingar. Avsikten härmed är
denna: Så fort honan har brutit sig ut ur cellen, skall
hon svärma eller driva bort den gamla honan, för att
kunna intaga dennas plats.
Jag tvivlar ej på, att de andra bien märka, när den
nyfödda honan arbetar med att bryta sig ut ur sin cell.
Man ser nämligen några dagar. före svärmandet, huru
många bin hänga fast vid hennes cell och vänta på
hennes framträdande.
Härmed slutar jag min avhandling om bien, vilkas
natur, vanor och byggnadsverk äro så sällsamma,
underbara och ärevördiga, att de oavlåtligen utbasuna Guds
godhet, vishet, rättfärdighet och majestät, liksom även
alla andra varelser göra var efter sin art och i vattnet,
i luften och på jorden med klara stämmor förkunna
Guds lov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
