Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Celsius inför den hundragradiga termometerskalan. 1742. Celsius, “Observationer om tvänne beständiga grader på en termometer“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Vanligast äro de så kallade florentinska
termometrarna, som införas i Sverige från Tyskland. Dess äro
så till vida utan nytta, som de ej giva något visst mått
på graden av värme eller köld och dessutom ej visa
samma grad vid lika värme.
Dessa felaktigheter har man nu sedermera begynt att
rätta, därigenom att man på termometern uppsökt någon
beständig punkt och därifrån begynt att räkna graderna,
av vilka var och en är t. ex. 1/100.000 av hela den mängd
sprit eller kvicksilver, som innehålles i glaset. Eller ock
har man bestämt tvänne beständiga punkter på något
avstånd från varandra, vilket man delat i ett visst antal
grader, utan att bry sig om vätskemängdens storlek.
Jag finner för min del ej något säkrare och bekvämare
sätt att indela graderna på en termometer, än att
bestämma några punkter av kvicksilvrets höjd, när vattnet
kokar och när det begynner frysa, och att därefter
utmärka de övriga graderna.
Vad nu vattnets fryspunkt angår, har hr Réaumur
bestämt densamma vid varm väderlek genom med konst
åstadkommen frysning¹). Andra ha om vintern ställt ut
ett kärl med varmt vatten i det fria och låtit
termometern stå kvar däri, tills det började överdragas med en
isskorpa. Då emellertid ingen lär neka till, att vattnet
har samma köldgrad, då det börjar frysa, som isen, när
den börjar smälta, så har jag funnit, att vattnets
fryspunkt låter sig bekvämast och noggrannast bestämmas,
när termometern får stå åtminstone en halv timma i
kram snö, vilket även hr Newton långt före detta
observerat.
Detta experiment har jag nu många gånger upprepat
i två års tid under alla vintermånaderna samt vid olika
väderlek och barometerstånd och därvid alltid funnit
accurat samma punkt på termometern. Och jag har
1) Réaumur använde en köldblandning av stött is och salpeter eller
koksalt. I denna satte han ned kärlet med vatten, i vilket
termometern var placerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
