- Project Runeberg -  Från de stora forskarnes arbetsfält /
159

(1914) [MARC] Author: Friedrich Dannemann Translator: Max Grenander With: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Läran om växternas kön. Camerarius, “Om växternas kön“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159
form är olika hos olika slags växter, hos somliga äro
de försedda med taggar.
bihang.
Ståndarknapparna omge pistillen: d. v. s. fröbehållarens
Hos många blommor äro stoftcellerna liksom
fastklibbade vid pistillen, så länge de ännu ej slagit ut.
När knoppen börjar svälla, skilja de sig från varandra
och framträda tydligt, när den öppnar sig. Pistillen eller
pistillerna (allt efter växtens beskaffenhet) befinner sig
alltid i närheten av ståndarknapparne, så att dess spets,
som vanligtvis är kluven, först och främst måste bliva
beströdd med ståndarknapparnas pollen.
Blombladen och ståndarknapparna dö inom kort, sedan
de nått full utveckling. Därefter börjar pistillens undre
kvarblivande del att svälla, medan den övre vissnar
bort. Med denna iakttagelse till utgångspunkt har jag
undersökt en större fjärilslik blomma, innan den hunnit
öppna sig, för att lära känna embryot till den blivande
baljan, som brukar börja svälla, sedan växten blommat
ut. Därvid kunde man tydligt se, huru små gröna, i
en rad anordnade blåsor skimrade genom dess väggar,
när man höll den unga och späda baljan mot ljuset, eller
betraktade den genom mikroskop. Ur de fortsatta
iakttagelserna, som jag utförde på ett flertal blommor,
framgick det tydligt, att dessa små blåsor ej äro något
annat än de blivande fröens skal. Det finnes alltså
fruktembryon i blommorna, och i följd därav skulle man
kunna hoppas på, att det regelmässigt skulle i sinom
tid utveckla sig lika många frukter, som det förut funnits
blommor, om de ej till följd av ogynnsamma omständig.
heter ofta fölle av eller sletos bort före mognaden.
Hos några växter äro ståndarknapparna belägna så
långt bort från pistillen, att de bilda ett organ för sig,
som vissnar, utan att någon frukt bildas, medan pistillen
och fröanlagen uppstå på något avstånd därifrån. Detta
är t. ex. fallet med majs. Hos detta sädesslag är den
vid stråets topp befintliga blomvippan allt för väl känd,
för att jag skulle behöva beskriva den. Först sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 16 18:48:37 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forskarnes/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free